Den verkliga orsaken till dålig andedräkt: kaffe och low carb

Du borstar tänderna, använder munskölj, men andedräkten känns ändå aldrig helt fräsch? Kaffe och en kolhydratsnål kost hör till de vanligaste och mest underskattade orsakerna till dålig andedräkt. Så här påverkar dessa två vanor egentligen andedräkten, och det här kan faktiskt hjälpa.

Kaffe torkar ut munnen mer än man tror

Kaffet i sig luktar inte illa — det avgörande är vad som händer i munnen när saliven tryter. Saliven sköljer hela tiden bort matrester och de bakterier som bryter ner protein till flyktiga svavelföreningar, den huvudsakliga orsaken till dålig andedräkt. Mindre saliv betyder mer tid för dessa bakterier att verka. Det är också därför andedräkten är sämst på morgonen: salivproduktionen minskar under natten. Flera koppar kaffe i stället för vatten förlänger just den fasen, och socker och mjölk i koppen ger bakterierna extra material att jobba med.

Lågkolhydratkost och acetondoftande andedräkt

När kolhydratintaget minskas kraftigt börjar levern producera ketonkroppar (acetoacetat, betahydroxibutyrat och aceton) från fettsyror för att förse kroppen med energi. Aceton utsöndras till stor del via andningen, vilket ger andedräkten en särskild doft, ofta beskriven som fruktig eller liknande nagellacksborttagning. Detta fenomen, känt som ketonandedräkt, uppstår vanligtvis under de första dagarna av en kolhydratsnål kost och avtar hos många när kroppen anpassat sig.

Lukten uppstår nästan alltid i munnen — inte i magen

Enligt 1177 uppstår dålig andedräkt oftast i munnen, och den vanligaste orsaken är bakterier på tänderna eller tungan. Att lukten skulle komma från magen är betydligt ovanligare än många tror. Saliven bryter ner proteiner från maten och från döda celler i munnen, och då bildas en gas som innehåller svavel och luktar illa.

Baktill på tungan fastnar matrester och döda celler särskilt lätt. Där kan bakterierna föröka sig och tungan blir gråvit, gul eller brunaktig. Den som bara borstar tänderna lämnar alltså den yta orörd där en stor del av lukten bildas. En annan seglivad föreställning är att maten är boven: det är faktiskt ovanligt att det du äter ger långvarig dålig andedräkt. Vitlök och starka ostar påverkar andedräkten upp till några timmar efteråt, sedan är det borta.

När läkemedel eller en sjukdom ligger bakom

Många läkemedel gör att mängden saliv minskar, och risken ökar om du använder flera samtidigt — muntorrhet är därför vanligt hos äldre med många mediciner. Vissa läkemedel ger dessutom upphov till illaluktande ämnen som utsöndras genom lungorna. Sjukdomar som diabetes, njursvikt och skrumplever kan ge sämre andedräkt av samma skäl, liksom bihåleinflammation, astma och lungemfysem. Även sura uppstötningar och bakterier i halsmandlarnas veck bidrar.

Sluta aldrig med ett läkemedel och ändra aldrig dosen på egen hand. Misstänker du att en medicin ligger bakom är rådet från 1177 att tala om det för läkaren som skrev ut den — bedömningen av om något kan bytas ut görs där.

Fem vanor som dämpar lukten

• Drick ett glas vatten till varje kopp kaffe — Det håller salivflödet igång; drick också vatten mellan måltiderna.
• Drick tillräckligt under en lågkolhydratkost — Vatten underlättar utsöndringen av ketonkroppar, och en långsammare övergång begränsar hur stark ketonandedräkten blir.
• Skrapa tungan mjukt — Med tungskrapa eller mjuk tandborste. Det ska inte göra ont. Har du muntorrhet eller någon sjukdom i tungan bör du vara försiktig och i stället fråga tandläkaren om ett särskilt munsköljningsmedel.
• Välj munvårdsprodukter med zink — Zink binder svavelföreningarna och minskar lukten. Det finns munskölj, munsprej, sugtabletter och tuggummi med zink — men de hjälper bara kortvarigt om du inte samtidigt rengör tänder och tunga noggrant.
• Motverka muntorrhet — Ät mat med tuggmotstånd, tugga gärna fluortuggummi efter maten och använd salivstimulerande sugtabletter, munsprej eller gel från apotek mellan måltiderna.

När och var du ska söka vård

Kontakta en tandvårdsmottagning om du har försökt förbättra andedräkten men fortfarande tycker att den luktar illa, om du har en beläggning på tungan som du inte får bort själv, om du haft muntorrhet en längre tid, eller om du tänker mycket på problemet. På mottagningen får du svara på frågor om munhygien, matvanor, sjukdomar, läkemedel och arbetssituation, och ibland får du föra dagbok över vad du ätit under minst ett dygn.

Misstänker tandläkaren att orsaken sitter i näsan eller bihålorna får du remiss vidare till läkare. Detsamma gäller vid infektioner i öron, hals, lungor, matstrupe och mage, och vid muntorrhet. Det finns också halitofobi — att vara övertygad om att man luktar illa utan att göra det — och även då är en undersökning första steget.

Vanliga frågor

Vad kostar det? Tandvården är avgiftsfri till och med den 31 december det år du fyller 19. Från 1 januari det år du fyller 20 betalar du själv och får del av det statliga tandvårdsstödet: ett allmänt tandvårdsbidrag på 300 eller 600 kronor per år beroende på ålder, och ett högkostnadsskydd som ger avdrag när en behandling kostar mer än 3 000 kronor under en ersättningsperiod.

Kan jag välja mottagning? Ja, du kan välja vilken tandläkare eller tandhygienist du vill, hos Folktandvården eller privat. Mottagningen måste vara ansluten till Försäkringskassan för att du ska få tandvårdsstöd — och du har rätt att få veta priset i förväg, helst skriftligt.

Varken kaffe eller en kolhydratsnål kost behöver strykas helt: i båda fallen räcker det oftast med tillräckligt vatten och några små justeringar för att minska effekten på andedräkten. Den här artikeln är endast avsedd som allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning — om dålig andedräkt kvarstår eller följs av andra besvär är det värt att kontakta en tandläkare eller läkare.