Rinnande näsa efter vin eller stark mat – inte alltid allergi

Att näsan rinner efter ett glas vin, en bit lagrad ost eller en stark rätt är inte alltid en slump, och det är inte heller alltid en klassisk allergi. Två olika, väldokumenterade reaktioner kan förklara en rinnande eller täppt näsa direkt efter maten: en histaminreaktion kopplad till vissa livsmedel, och en nervreflex som utlöses av stark eller väldigt varm mat. Så här ligger det till, så här kan du lindra besvären – och så här vet du när det är dags att söka vård.

Lagrad ost, charkuterier och vin: rikt på histamin

Histamin är ett ämne kroppen bildar själv, men det finns också i mycket mat. Lagrad ost, charkuterier som salami och lufttorkad skinka, och vin, särskilt rött, bygger upp histamin under lagring och jäsning. Normalt bryts histamin från maten ner i tarmen av ett enzym som kallas DAO (diaminoxidas). När nedbrytningen inte hinner med, oavsett om det beror på en tillfällig obalans eller en mer varaktig känslighet, kan överskottet av histamin ge nysningar, täppt eller rinnande näsa, rodnad och huvudvärk, ofta inom några timmar efter måltiden. Att kombinera flera histaminrika livsmedel i samma måltid, som en ostbricka med rött vin och chark, brukar ge en tydligare reaktion än att äta bara ett av dem.

Stark mat: en nervreflex, ingen allergi

Att näsan börjar rinna mitt under en stark måltid har en annan förklaring: gustatorisk rinit. Capsaicin, ämnet som gör chili starkt, aktiverar värme- och smärtreceptorer (TRPV1) i mun och näsa. Dessa nerver är kopplade till samma reflex som styr näsans slemkörtlar, så kroppen producerar mer slem i ett försök att spola bort det upplevda irritationsämnet, trots att inget egentligen är fel. Reflexen går via nervsystemet och inte via immunförsvaret, vilket är skillnaden mot en riktig allergi: ett allergitest kan vara helt negativt medan besvären ändå är verkliga.

Vasomotorisk rinit: när mat och lukter räcker

Den som har återkommande snuva utan vare sig infektion eller allergi kan känna igen sig i det 1177 beskriver som vasomotorisk rinit. 1177 räknar upp viss mat, tobaksrök, parfym, alkohol, torr luft och temperaturväxlingar som utlösande faktorer, och symtomen kommer ofta plötsligt och går över av sig själva efter en stund. Orsaken är att näsans slemhinnor har blivit extra känsliga, ibland efter en förkylning eller efter att man utsatts för rök eller andra ämnen i luften. Två detaljer är värda att lägga på minnet: besvären startar nästan alltid i vuxen ålder och brukar minska med åren, och till skillnad från allergisk snuva ger vasomotorisk rinit oftast inga ögonsymtom. Nästäppa är också vanligt under graviditet, eftersom slemhinnorna svullnar då.

Nässköljning med koksalt: så gör du lösningen

Nässköljning är det som går att använda dagligen, utan tidsgräns. 1177:s recept är enkelt: koka en halv liter vatten, blanda i 1 tesked salt, rör om och låt det svalna. Häll lösningen i en näskanna eller en plastspruta, luta huvudet lite framåt och skölj genom ena näsborren så att lösningen får rinna ut genom den andra. Skölj långsamt och försiktigt, och upprepa vid behov. Både näskanna och spruta finns på apotek, liksom färdig koksaltlösning receptfritt. På sin sida om vasomotorisk rinit anger 1177 en mindre variant för samma sak: ett kryddmått salt i en deciliter vatten, ibland med en gnutta olivolja i blandningen. Att vattnet kokas först är ingen överkurs – kranvatten är inte sterilt, och i näsan hamnar mikroorganismerna på ett ställe där magsyran inte gör dem oskadliga.

Avsvällande nässprej: tio dagar är gränsen

Receptfri avsvällande nässprej öppnar näsan direkt, men 1177 sätter en tydlig gräns: använd den inte i mer än tio dagar i följd, eftersom sprejen annars kan göra att du i stället blir mer täppt i näsan. När du slutar kan näsan kännas ännu tätare under ett par dagar innan det släpper – det är väntat och går över. På svenska apotek finns dessutom receptfria nässprejer med kortison, som verkar mot inflammationen i stället för att dra ihop blodkärlen och därför fungerar på längre sikt. Hjälper varken det ena eller det andra kan läkaren vid långvariga besvär skriva ut en nässprej som stabiliserar slemhinnorna och ofta gör att det rinner mindre ur näsan. Utskrivna läkemedel ska du varken sätta ut eller dosera om på egen hand.

Sprid ut ost, chark och vin

• Undvik att kombinera ost, chark och rött vin — Var för sig är de redan histaminrika; det är oftast kombinationen i samma måltid som gör att besvären märks tydligt.
• Välj färskare, mindre lagrade alternativ — Mozzarella eller färskost innehåller betydligt mindre histamin än länge lagrad ost, och vitt vin brukar innehålla mindre än rött.
• Låt stark eller väldigt varm mat svalna något — Några extra minuter innan första tuggan kan dämpa nervreflexen märkbart.
• Sprid ut triggermat över dagen — Äter du dem inte tätt inpå varandra får kroppen mer tid att bryta ner histamin innan nästa dos kommer.
• Ta koksaltlösningen före den avsvällande sprejen — Sköljningen kan användas varje dag, sprejen bara i tio dagar.

När du ska söka vård

1177 är konkret med vad som ska bedömas av vården. Kontakta en vårdcentral om du har återkommande besvär med rinnsnuva, nästäppa, nysningar och klåda i näsan, om du inte blir bättre trots att du prövat receptfri nässprej, och – detta är det viktigaste – om du har blodig snuva eller snuva enbart från ena näsborren. På mottagningen undersöker läkaren om besvären beror på en infektion i halsen, öronen eller bihålorna, tittar i näsan efter näspolyper och kan ta ett allergitest. Sök vård också om luktsinnet inte kommer tillbaka efter en förkylning eller om ansiktssmärta uppträder tillsammans med feber. Är du osäker på hur brådskande det är kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.

Testa en sak i taget nästa gång

Ingen av matreaktionerna betyder att något är allvarligt fel, och varken ost, vin eller stark mat behöver försvinna helt från tallriken. Att lägga märke till vilka kombinationer som utlöser besvär, och sprida ut just dem, brukar räcka gott och väl. Den här artikeln är enbart avsedd som allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Vid täta eller kraftiga besvär kan det vara värt att söka vård hos en öron-näsa-hals-specialist eller allergolog.