Bukspottkörteln kan ligga bakom ont efter maten

Ont högt upp i mitten av magen som samtidigt känns i ryggen mellan skulderbladen, och som blir tydligt värre efter en måltid eller ett par glas vin. Det låter som magkatarr, men mönstret passar lika bra på ett organ som ligger bakom magsäcken. Bukspottkörteln tillverkar enzymerna som bryter ner maten och insulinet som håller blodsockret på plats — och när den tar stryk märks det ofta först just efter maten.

Varför det gör ont efter maten

En akut inflammation börjar oftast med att cellerna i bukspottkörteln skadas och att enzymerna, som annars ska bryta ner födan i tarmen, läcker ut ur cellerna. Då börjar de bryta ner själva körteln. Vid akut inflammation kommer symtomen snabbt: ont högt upp i magen eller i ryggen mellan skulderbladen, illamående och feber kring 38 grader.

Vid kronisk inflammation utvecklas besvären i stället långsamt, ofta under några år, och ofta gör det mer ont när du har ätit eller druckit alkohol. Andra tecken kommer efterhand: viktnedgång, diarré som efter några månader kan bli grå och svår att spola ner, och ett blodsocker som stiger så mycket att det med tiden kan bli diabetes. Risken att inflammationen blir kronisk ökar om du har haft flera akuta.

Det som belastar körteln mest

Den vanligaste orsaken till kronisk inflammation är att man har druckit mycket alkohol under flera år. Rökning ökar risken, särskilt om du också dricker. Gallsten och höga blodfetter finns också med bland orsakerna, även om de är ovanligare. Och maten spelar in dagligen: rådet till den som redan har besvär är att äta mindre mängd fet mat.

Söta drycker är den tystare belastningen. Livsmedelsverket varnar särskilt för läsk och andra söta drycker, eftersom det är lätt att dricka stora mängder utan att känna sig mätt. Risken för typ 2-diabetes ökar redan vid de mängder svenskar i genomsnitt dricker, alltså 0,8 liter i veckan; de som dricker mest kommer upp i 4,5 liter läsk i veckan. Rekommendationen är högst 50 gram fritt socker om dagen för den som äter 2 000 kalorier.

Sluta inte med allt — det här gör verklig skillnad

Bilden av en sträng specialkost stämmer sällan. Det som faktiskt flyttar något är ett fåtal byten som går att hålla i längden.

• Vatten eller kaffe i stället för läsk. Söta drycker mättar sämre än samma mängd kalorier från mat, vilket gör dem lätta att överkonsumera utan att märka det.
• Fibrer upp mot 25–35 gram om dagen. Svenskar får i snitt i sig 20 gram, så de flesta behöver mer. Fiberrik mat håller blodfettnivåerna låga och gör att blodsockret stiger långsamt.
• Leta efter Nyckelhålet på bröd, flingor och müsli. Märkta produkter innehåller mindre socker än produkter som inte får märkas, och är en genväg till mer fibrer utan att läsa hela innehållsförteckningen.
• Mindre fet mat per portion, oftare. Eftersom smärtan typiskt ökar efter maten är portionsstorleken en av de få saker du kan justera direkt.

En sak som däremot inte är avgörande: vilken sorts socker det är. Livsmedelsverket konstaterar att high fructose corn syrup varken är bättre eller sämre än vanligt socker, och att fruktos i normala mängder från maten inte tycks skilja sig från glukos. Det är mängden söta drycker som räknas, inte etiketten på sockret.

När du ska söka vård

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har en inflammation i bukspottkörteln, eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Har du mycket ont i magen och det inte går över ska du kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning genast, och söka på akutmottagning om det är stängt.

Kort checklista

Gå igenom punkterna från artikeln en gång till.

• Ont högt upp i mitten av magen eller i ryggen mellan skulderbladen, som ökar efter maten eller efter alkohol.
• Avföring som blivit grå, fet och svår att spola ner.
• Viktnedgång utan förklaring, eller ett blodsocker som krupit uppåt.
• Flera år med hög alkoholkonsumtion, rökning, eller kända höga blodfetter.

Känner du igen mer än en punkt är nästa steg inte att lägga om kosten på egen hand utan att boka tid på vårdcentralen — skador som redan finns går inte att läka, men de går att bromsa. Texten är allmän information och ersätter inte en medicinsk bedömning.